Jag har bloggat om romer tidigare. Det är en utsatt minoritet och de senaste veckorna har den dåliga och diskriminerande behandlingen av romer blivit än tydligare. Det finns mycket att säga och jag väljer därför att dela upp dels utifrån ett EU-perspektiv och dels utifrån ett svenskt perspektiv, det senare kommer imorgon.
Traditionellt har romerna varit nomadiserande, men de allra flesta är idag bofasta. Folkgruppen har inget eget hemland och någon strävan efter ett sådant har aldrig funnits. Romerna ingår i nätverk av familjer eller grupper. Att romer varit ett nomadiserande folk tidigare i historien har till stor del berott på att de ej var välkomna att bosätta permanent i något land i Europa. I hela Europa har romerna under historiens gång råkat ut för kulturkrockar och missförstånd med ursprungsbefolkningen, vilket har lett till främlingsfientlighet, rasism, förföljelse, fortsatt vandring och utstötthet. När de första nationalstaterna bildades på 1500-talet blev romerna stats- och laglösa. Först under upplysningen på 1700-talet blev deras situation något bättre. Andra världskriget (1939-1945) innebar en katastrof för romerna. Uppemot 1,5 miljoner romer mördades av nazistregimen i Tyskland. När rykten om romerna uppstod tidigare under 1900-talet kunde de inte försvara sig, de tala ofta varken språket i landet och levde segregerade. Den europeiska benämningen på romer har tidigare varit zigenare. Människor som tillhör detta folkslag har dock alltid kallat sig för romer. Romernas egna organisationer har enats om att kalla sig romer. Som medel för att stoppa den snabbt växande romska befolkning tillgreps på många håll i Europa tvångssterilisering. Romerna var också i allmänhet förbjudna att bilda egna politiska organisationer. Om de ville bli politiskt aktiva och få politiskt inflytande var de tvungna att assimileras i majoritetssamhället – och därmed förlora sin romska identitet.
Romer är Europas största minoritet och diskrimineringen av dem är utbredd över hela Europa. I flera europeiska länder har tillgången för romerna gällande adekvat skolgång, sjukvård, bostadsmöjligheter och tillträde till arbetsmarkanden hade förbisetts i stort utsträckning. Förra torsdagen startade exempelvis Frankrike sin utvisning av romer till Östeuropa. Frankrikes president Nicolas Sarkozy utvisade 700 personer och 300 romska läger rivas. Vissa hade bott där i upp emot 20 år. Utvecklingen i Italien går också åt fel håll och romernas situation i landet är mycket svår och en stat som för en hetsjakt mot dem.
Vi får inte acceptera den växande och utbreda antizigamismen. Tillsammans med kunskap om och förståelse för romers situation som minoritetsgrupp krävs effektiv lagstiftning som skyddar grupper mot rasistiska uttryck. Många länder i Europa har nationella handlingsprogram för hur de skall jobba för en integration av romerna i samhället. Likaså fokuserar flera länders handlingsprogram på utbildning, arbete, hälsa och boende och att minska diskriminering av romerna och de fördomar som hyses mot dem av gemene man i samhället.
EU har också satsat stora åtgärder framförallt i de nya medlemsländerna för att förbättra romerna situation Europa över. Ett steg som visar att man är på rätt väg är projektet: Decade of Roma Inclusion (Decenniet för romsk integration är ett initiativ av åtta central- och sydeuropeiska länder att förbättra den socioekonomiska integrationen för den romska minoriteten i området. Initiativet startade 2005 och fortsätter fram till 2015, och är det första multinationella projektet för att förbättra förhållandet för romer) (http://sv.wikipedia.org/wiki/Decade_of_Roma_Inclusion). Oaktat EU: s deklarerade prioritering av Roma-frågan anser många att det är långt mellan de vackra orden och faktisk handling.
