Ibland går det i ett, så är det nu och då blir tyvärr bloggandet lite lidande. I förra veckan mycket fokus på Stockholmspolitiken men lokalavdelningsmöte, distriktsstyrelse och hel del planering. På onsdag var det otroligt viktig och bra film och seminarium i riksdagen om Hur förberett är Sverige på en större terroristattack?
Terrorism och antisemitism. Hur ser sambandet ut?
Vilka är de svenska offren för den internationella terrorismen?
Den nya svenska dokumentärfilmen ”Watching the Moon at Night – om terrorism och antisemitism” av Joanna Helander & Bo Persson visades i Sveriges riksdag.
Interpellation om buller – en debatt där jag tände till – för jag är så trött på att regeringspartierna säger de är nya på jobbet..
Fru talman! Hur länge kan man vara ny på jobbet? Jag ställer mig den frågan när jag lyssnar både på ministern och på socialdemokraten som deltar i debatten. Jag tror inte att det är någon som skrattar för att det här tar tid, utan det är bara ett bevis på vad som händer när man kommer oförberedd. Det är svaret på Lars Erikssons fråga.
Vad tycker Socialdemokraterna? Det kanske jag kan få svar på i nästa inlägg. Vad tycker egentligen Miljöpartiet? Är det det som Jan Lindholm tog upp i debatten i juni? Om jag ska sammanfatta hans inlägg var det väldigt tydligt att Miljöpartiet vill skärpa bullerkraven. Är det dets om är linjen? Faktum kvarstår: Är det där skon klämmer, att man inte är överens?
Det sades att vi har ett högt tonläge. Ja, när man har fattat beslut och alla bara väntar på en förordning, när en tidsplan redan har spruckit sedan ett antal månader och tiden går, när studenter tvingas tacka nej till studieplatser för att det inte finns bostäder till dem – ja, då tror jag att väljarna vill att man har ett högt tonläge och är tydlig med vad man vill.
Det är det som vi vill veta här i dag: Vad vill regeringen?
Ministern talade i den förra interpellationsdebatten mycket om att det är viktigt att man är tydlig och konstruktiv. Lars Eriksson talade i den förra interpellationsdebatten om utsträckta händer. Vi sätter oss gärna och pratar om bostadspolitiken. Jag tror att det vore väldigt bra för alla. Men då måste man också veta vad man vill prata om. Det är det som är så tydligt: Man var inte förberedd. Det är tydligt att det är det som är problemet för denna regering.
Tills vidare undrar jag bara: Vad vill ni? Och vad säger ministern till alla studenter som måste tacka nej till studieplatser för att det i dag inte är möjligt att bygga fler studentbostäder?
Herr talman! Jag vill börja med att tacka Ola Johansson för att han följt upp min skriftliga fråga om buller med denna interpellation. Även om jag fick ett svar kan jag säga att jag kanske inte blev så mycket klarare över vad regeringens ståndpunkt är i frågan. Därför kände även jag ett behov av att delta i denna interpellationsdebatt.
I Sverige råder en stor brist på bostäder. Behovet av nya bostäder, som dessutom kan ligga i nära anslutning till befintliga kommunikationer och potentiella arbetsplatser, stimulerar förtätningen i våra städer. Det gör att även bullerutsatta bostadsmiljöer är intressanta för bostadsproduktion.
Planeringen av bostäder i dessa miljöer försvåras emellertid av en svåröverblickbar lagstiftning. Dynamiken i plan- och bygglagen harmoniserar dåligt med krav på skyddsåtgärder i miljöbalken. Till detta kommer också statliga och kommunala regler samt myndighetstolkningar.
Jag fick berättat för mig av förra bostadsministern hur han under förra mandatperioden samlade olika aktörer i ett rum och att i princip alla där hade olika definitioner och tolkningar av befintliga regler. Det tycker jag kanske också ska vara vägledande. Eller det kanske är ett tips för hur ministern ska gå vidare. Det här är inte enkelt, och det kommer alltid att tolkas på olika sätt. Men därför kanske också en förordning är nyckeln för att gå vidare.
Nu ska jag ta upp ytterligare problem. Kostnader kan tillkomma vid ett upplevt obehag, och verksamheters omfattning kan begränsas – allt på grund av en hög osäkerhet som skapats av oklara och icke samordnade regler.
Sommaren 2014 beslutade, som känt, riksdagen om att samordna bullerhanteringen enligt plan- och bygglagen med motsvarande enligt miljöbalken. De nya reglerna skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2015. Syftet med de nya reglerna är att öka förutsägbarheten i planering av bostäder. När de nya reglerna träder i kraft ska de bullervärden som fastställts i planskedet även gälla i efterföljande tillsynsärenden enligt miljöbalken.
Det här var ett första och viktigt steg i en bättre hantering av buller. Nu väntar bostads- och byggbranschen på nästa steg, och det är att de nya riktvärdena för buller ska hanteras på förordningsnivå.
Dagens riktvärden vilar på en infrastrukturproposition från 1997 och är inte fastställda i förordning. Med bullervärden på förordningsnivå blir hanteringen tydligare och mer förutsägbar.
Med de höjda riktvärden som alliansregeringen föreslog skulle antalet smålägenheter i exempelvis Stockholm kunna öka radikalt. Enskilda projekt visar på en 40-60-procentig ökning av antalet ettor och studentlägenheter, då problemet med att ordna den tysta sidan elimineras i de allra flesta fall med det förslag som var ute på remiss.
Flera kommuner, bland annat Stockholms stad, har vid flera tillfällen lyft fram bullerhanteringen som ett av de enskilt största hindren för planering av nya bostäder i en förtätad stadsmiljö.
Då syftet var att de nya riktvärdena skulle träda i kraft den 1 januari vill jag ställa en fråga till statsrådet. Så fort som möjligt, sas det i svaret. Det gör att frågan fortfarande kvarstår. När ämnar regeringen besluta om nya riktvärden för buller?
