Pressmeddelande
Stockholm den 1 mars 2016
Investeringsstödet gör mer skada än nytta
– Osäkerheten som skapas av regeringens investeringsstöd är det sista som bostadsmarknaden behöver. Regeringens suddiga besked kring villkoren för investeringsstödet förlamar planeringen av fler bostäder.
Det säger Caroline Szyber med anledning av den osäkerhet bland byggmarknadens aktörer som utbrutit kring villkoren för regeringens investeringsstöd. Det beredningsarbete som följt av den massiva kritiken från remissinstanser har försenat besked om vilka villkor som gäller för stöd. Caroline Szyber efterlyser besked om investeringsstödets villkor i en fråga hon lämnat in till bostadsministern.
– Vi ser nu hur investeringsstöd får sin marknadsstörande effekt, hur konkurrensvillkor och bostadskalkyler rubbas för att regeringen tagit sig en roll de inte ska ha. Subventioner tenderar gå till sådant som ändå hade byggts men som läggs på is i väntan på subventionen. Företagen mister effektivitet och hållbara affärsplaner, säger Caroline Szyber (KD).
Nedan skriftliga frågan:
Fråga 2015/16:879 Villkoren för investeringsstöd
av Caroline Szyber (KD)
till Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)
Regeringen meddelade i mars 2015 att den hade för avsikt att införa ett investeringsbidrag för att stimulera nybyggnationen av hyresrätter. Kristdemokraterna är kritiska till byggsubventioner för deras ineffektiva allokering av resurser och de felaktiga incitament det ger bostadsmarknaden. Bostadsmarknadens aktörer tvingas anpassa sin verksamhet efter politikens huvudrollsinnehav när konkurrensvillkor dikteras av bostadssubventionernas nedslag.
En byggherre måste söka nyttja bidraget och göra det till en del av sin kalkyl. Annars följer bara att konkurrenten som lyckats rama in sitt byggprojekt efter subventionens krav kan bygga billigare utifrån sitt stöd och kan därmed erbjuda en billigare hyra.
Tidningen Byggindustrin rapporterar i nr 4/2016 hur flera aktörer svävar i osäkerhet huruvida deras planerade projekt kan räkna hem investeringsstödet. De har anpassat sina projekt efter den promemoria som gick ut på remiss i juli 2015. Beredningsarbetet har försenats efter den omfattande kritik som var resultatet av remissrundan som följde av promemorian. I synnerhet kraven på energiprestanda riskerar nu att välta kalkylen för flera projekt då det förväntade investeringsstödet uteblir.
Bostadsministern försäkrar i en uppföljningsartikel i samma tidning nr 5/2016 att de som haft promemorian som utgångspunkt inte bör vara oroliga. Men bostadsministern undlåter ändå att i tidningen precisera vilka justeringar som beredningen i departement är i färd med att genomföra. Den aktör som överväger ett bostadsprojekt vill inte stå med en osäkerhetsfaktor som villkoren för investeringsstödet. Då väntar han hellre. Väntan innebär att den avsedda effekten av utökat byggande uteblir. Politiken får sin huvudroll på bekostnad av nya bostäder. Detta i en situation då Sverige gått från bostadsbrist till bostadskris.
Min fråga till statsrådet Mehmet Kaplan är:
Hur avser statsrådet att komma till rätta med den osäkerhet som råder på bostadsmarknaden till följd av den informationsbrist som råder om villkoren för investeringsstöd?
