Nu blir fokus på MP:s kongress i helgen annorlunda och på sitt sätt är det synd för det hade varit bra om deras politik hade synats. Speciellt på bostadsområdet där de är mycket ord, fluff. Tydligt är de lever inte som de lär i debatten i riksdagen ute i kommunerna och de har mycket att bevisa när det kommer till byggande för att tro Bromma flygplats är lösningen på krisen då har man inte insett vart vi idag befinner oss. Sverige befinner sig i en akut bostadskris. Företag misslyckas med sina rekryteringar på grund av bostadsfrågan, studenter får tacka nej till studieorter på grund av bostadsfrågan och nyanlända bor överfullt i belastade bostadsområden eller blir kvar på asylförläggningar på grund av bostadsfrågan.
Samtidigt har vi Miljöpartiet i regeringsställning med ansvar för bostadsfrågorna som kreativt kokar ihop nya hinder för att bostäder ska kunna byggas.
Den 13 till 15 maj möts Miljöpartiet i Karlstad för kongress. Partiledningen har skrivit en proposition för medlemmarna med förslag för bostadspolitiken. Propositionen inleds med erkännandet att 75 000 bostäder behöver byggas till år 2025. Den som tror att man därefter presenterar förslag som ska underlätta för tillkomsten av dessa bostäder har skäl att bli besviken (och faktiskt orolig).
Genom att ställa nya krav och villkor för byggandet fortsätter Miljöpartiet i den tradition av god välvilja som försvårar byggandet i Sverige idag. Krav på konstnärlig utsmyckning, plus- och nollenergi, utrymme för solenergi, användning av kemikalier och bullerminimering ska sälla sig till de checklistor som redan idag gör att idén om en bostad till att en spade får sättas i jorden tar över ett decennium. Nya krav sällar sig till gamla och gör bostadsproduktion till en konstart endast mycket stora byggföretag förmår genomföra.
För översiktsplaneringen vill Miljöpartiets partiledning att ”grönstrukturplanering” innefattar en markanvändningstrappa där intresset att uppföra en bostad underordnas förekomsten av träd, gräs och skalbaggar. Det gröna partiet föredrar att fortsätta sätta bostadsintresset sist på den prioriteringslista man gör.
När människor tillfrågas om de egna preferenserna för boendet svarar stora majoriteter återkommande att de önskar bo i villa. Men att upplåta ny mark för att bygga trädgårdsstäder framstår för Miljöpartiet som det minst önskade scenariot eftersom de inte ser markanvändningen som rationell och att småhusägandet innefattar användandet av infrastrukturslaget personbil.
Partiet som på kommunal nivå gång på gång röstar nej till nya bostäder ska med sin partilednings rekommendation lokalt rusta varje lokalavdelning med en ”markanvändningstrappa” för att konsekvent ställa naturen före bostaden. På så vis minskar inte antalet överklaganden.
Den sturska målmedvetenhet som vägleder partiet i denna fråga kontrasteras av att man samtidigt lägger förslag i migrationspolitiken som amnesti för papperslösa och humanitära visum för anhöriginvandring. Förslag vilka alla leder till en väsentligt större invandring. Var ska människor som kommit till Sverige bo? Det är en fråga Miljöpartiet inte kan besvara.
