Herr/fru talman
Jag har inför idag läst alla budgetmotioner, skuggbudgetar. Och ganska lika problembild har partierna på de stora bostadspolitiska utmaningarna vi står inför. Förslagen till lösningar skiljer sig ännu. Mycket.
Tyvärr saknas nytänk, visioner, långsiktighet. Från många. Kanske för att vi befinner oss i en bokris och fokus är att lösa den. Det bostadspolitiska samtalet skulle dock må bra av att ha en långsiktighet, ett nytänk i mångt och mycket.
Jag deltog igår i ett samtal om hemlöshet, Stadsmissionen i Stockholm släpper varje år en rapport om hemlösheten. Vi ser att samhället har förändrats – nya grupper hamnar i hemlöshet, det är inte längre psykisk ohälsa och beroendeproblematik som är huvudorsaken, utan snarare låga inkomster. Det kan vara människor som genomgår en skilsmässa eller separationer, som förlorar sina anställningar och därmed sin kreditvärdighet hos banker. Att närma sig en trygg och långsiktig bostadslösning blir helt enkelt en omöjlighet. Hit hör också gruppen av alla som nyligen anlänt till Sverige. Ett citat från gårdagens rapport jag tog med mig var: ”Det är hög tid att se över nya boendelösningar för en mer kreativ bostadsmarknad.”
Våren 2017 passerade invånarantalet i Sverige tio miljoner. Urbanisering och migration skapar ett nytt och ökat tryck på bostadsförsörjningen än tidigare. Trots det ökade trycket har det på den senaste tiden höjts flera röster kring att det byggs för mycket, att marknaden börjar bli mättad och att priserna är på väg ned. Vi kan snabbt konstatera att det finns bostäder men att de är för en redan etablerad och resursstark grupp.
Allt fler står allt längre från bostadsmarknaden. Kommunerna får allt svårare att klara bostadsförsörjningsansvaret. Det saknas i stora delar en social bostadspolitik.
Det som har varit har varit och det vill jag ändå ha sagt att en del av mig tycker det är synd att det inte blev någon bostadspolitisk överenskommelse. Men samtalen låg på fel nivå, och med ett deltagande vänsterparti från en annan bostadspolitisk dimension eller universum. Alliansen politikutvecklade åt regeringen som fick fram 22 punkter som långt ifrån löser problemen vare sig kortsiktigt eller långsiktigt. Det är bara att beklaga att statsråden inte heller tycker det är värt att debattera sin politik och deltar i dagens debatt. Det enda jag hoppas på är att det efter valet finns en chans att ta ett omtag. Nytag.
Det tar tid att bygga ett hus från grunden, likaså tar det tid att renovera svensk bostadspolitik. Sverige har kommit en bra bit på väg i moderniseringen men mer återstår att göra. Kristdemokraterna ser ett behov av en fortsatt reformering av svensk bostadspolitik, ett reformarbete som rör själva grundvalarna, spelreglerna, organisationen och strukturen. Det finns områden inom bostadspolitiken där politiken och det offentliga har alldeles för stort inflytande och där makt skulle behöva flyttas till den enskilda medborgaren.
Staten måste ta ett större ansvar för bostadspolitiken, det är inte en kommunal angelägenhet. Det behövs ett omtag på skattepolitiken.
Den kristdemokratiska bostadspolitiken vilar vidare på fem grundstenar.
Ett samhälle som håller ihop
Den första av dessa fundament är det sociala hänsynstagandet som går som en röd tråd genom hela den kristdemokratiska politiken. Till människans grundläggande behov hör att ha någonstans att kalla sitt hem. Vi måste trygga bostadsförsörjningen för alla, i olika åldrar och med olika sociala och ekonomiska förutsättningar. Inte minst för barn och unga är en god boendemiljö av största vikt. Idag accelererar segregationen i Sverige och sociala kategoriboenden är tyvärr på väg att växa fram. Med de höga trösklarna till bostadsmarknaden blir en stor andel människor kvar i boenden som för dem är trångbodda eller långt från arbetsmarknaden. Andra, som en stor del av de nyanlända, hamnar i temporära boenden där utsikterna att kunna flytta från de temporära bostäderna är små. Under 2017 listade polisen 61 områden som särskilt utsatta utanförskapsområden med allvarlig brottslighet, låg socioekonomisk status och prioriterade av polisen. Det är områden som präglas av låg boendestandard, trångboddhet och svaga förutsättningar för de boende att kunna få inflytande över sitt boende genom ägande eller att hitta flera olika alternativ.
Egenmakt över boendet
Den andra grundstenen är en strävan att ge alla människor och familjer ökad frihet att själva få bestämma över större delar av sin vardag utan att offentliga instanser eller någon annan lägger sig i och vill lägga saker och ting till rätta. Detaljplaneringen och regelfloran som styr förutsättningarna för svenska bostäder är omfångsrik. Där inte staten dikterar detaljer kommer kommuner med pålagor för hur boendet ska utformas såväl inomhus som utomhus. Goda intentioner är utgångspunkten för varje regel, men tillsammans och sammantaget utgör de en våt filt som läggs över innovationer inom byggindustrin och bostadsproduktionen såväl som den enskildas frihet att själv forma sitt drömboende.
En funktionell bostadsmarknad
Den tredje utgångspunkten är strävan efter att skapa en marknad med sunda spelregler och med långsiktigt förutsägbara villkor för bostadsbyggandet. Situationen på dagens bostadsmarknad kan inte sägas motsvara detta förhållande. Hyresmarknadens modell för prissättning har under många år bidragit till att skapa en snedvriden hyresmarknad med milslånga bostadsköer och illegal handel med bostadskontrakt. Bostadsbyggandets villkor har störts av subventioner där politiken tar sig en huvudroll som förlamar marknadsaktörerna i väntan på bidraget som optimerar byggkostnaden. Det investeringsstöd regeringen introducerat bör avvecklas.
Det ägda hemmet
Den fjärde grundstenen är det personliga ägandet. Den som äger sitt hem känner generellt sett ett större ansvar för sitt boende och upplever också större delaktighet. Återkommande undersökningar visar på att de flesta människor allra helst vill äga sitt hem, och det är viktigt att ge så många som möjligt av dessa rimliga möjligheter till detta.
Det hållbara hemmet
Kristdemokraternas femte utgångspunkt i sammanhanget är förvaltarskapstanken. Det vi bygger i dag och imorgon kommer att stå i åtminstone 50 -100 år framöver. I detta ryms såväl miljöaspekter som vikten av en arkitektur och stadsplanering som skapar bestående värden och är hållbar i begreppets fulla bemärkelse. Här ingår en rörelse bort från det storskaliga sociala ingenjörskapets betongskapelser. Istället vill vi betona småskalighet, trähusproduktion och organisk utveckling av bostadsområden. Utmaningen är att klara hållbarhetsbegreppets tre dimensioner samtidigt; social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
I det goda förvaltarskapet ligger också behovet av en sund samhällsekonomi där bostäder finns för den som flyttar till jobb eller studier. Bristen på bostäder blir annars ett hinder för en välfungerande, dynamisk ekonomi.
Kristdemokraterna presenterar en budget med förutsättningar för förändring;
vi föreslår sedan flera år förändringar av flyttskatten där taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljning fram till beskattning om man köper en ny bostad, utan både reavinstskatt och uppskovsränta betalas när personen inte längre gör något uppskov.
Nedtrappning av ränteavdraget – Vi eftersträvar en blocköverskridande överenskommelse om en långsam nedtrappning, under förutsättning att statens ökade inkomster oavkortat går tillbaka till hushållen samt under förutsättning att reformer samtidigt genomförs så att fler hushåll med stabila inkomster kan etablera sig på den ägda bostadsmarknaden.
Ett stöd till kapitalinsats bör utredas och införas till hushåll som står utanför bostadsägandet. Ett startlån enligt norsk förebild, kan stå modell där staten kan bistå med en del av kapitalinsatsen, förutsatt att hushållet klarar bankens krav på bottenlån. Således krävs en strikt kreditprövning och att lånet ska återbetalas med ränta så att stödet inte bidrar till riskuppbyggnad eller stimulerar osunt låntagande.
Fler bygglovsbefrielse bör övervägas.
Listan på bygglovsbefriade åtgärder bör öka kraftigt. Åtgärder som inte innebär någon inskränkning på grannes utsikt eller motsvarande, och inte medför någon allvarlig risk för fukt eller annan skada på huset om det utförs icke fackmannamässigt, bör befrias från bygglov.
Inför bosparande för unga
Det finns flera modeller för hur ett bosparande skulle kunna se ut, men det norska systemet står ofta som förebild. I detta är insättningar avdragsgilla mot inkomsten upp till en viss summa och pengarna återfinns på ett räntekonto under spartiden.
En nackdel med de bosparsystem som funnits i Sverige är att pengarna sattes in på ett vanligt räntekonto. Med dagens – och förväntat – låga framtida räntor blir avkastningen på pengarna låga och i takt med att ekonomin växer går spararen miste om tillväxt på pengarna.
Därför vill Kristdemokraterna utreda en alternativ modell för bosparande, som kan fungera inom systemet för ISK (investeringssparkonto). Det ska möjliggöra att insättningarna kan ske avdragsgillt i, företrädesvis, fonder. På så sätt kan avkastningen på pengarna på lång sikt vida överstiga det på sparkontot.
Se över strandskyddet så det blir mer ändamålsenligt, se över riksintressena ska vi bygga samhällen måste bostadsplaneringen kunna prioriteras, vi behöver också se över och öppna upp för nya boendeformer såsom hyrköp, ägarlägenheter, fler kollektiva lösningar.
Sveriges befolkning åldras och vi kommer att se en ökad andel äldre i befolkningen de kommande åren. Det medför att behovet av bl.a. anpassade och tillgängliga bostäder kommer öka kraftigt.
En äldreboendegaranti utan äldreboenden är inte värd något. För att klara löftet om en äldreboendegaranti behövs fler och olika typer av äldreboenden. Stimuleringsmedel för att det i kommunerna ska byggas äldreboenden måste därför kvarstå och utökas samtidigt som ambitionen i kommunerna måste höjas. Vi anslår därför 550 miljoner kronor mer än regeringen under varje år 2018-2020 för att fler bostäder ska byggas.
Ingen ska tvingas ut från sitt hem men ingen ska heller tvingas att bo kvar i hemmet. Det måste vara den äldres behov och önskan som ska stå i centrum. Först då lever vi upp till en reell äldreboendegaranti.
Avslutningsvis vill jag säga något om konsumentpolitik. Vi måste bejaka den nya tekniken, nya sätt att handla men de måste ske med fokus på trygghet för konsumenter. Konsumenterna måste ha makt och möjlighet att göra aktiva val. Det ska lagstiftningen ha i fokus. Men varken på nationell eller EU-nivå bör det överregleras.
Bifall till Reservation 4
