Förstår marknaden diktaturens väsen?

I fredags skrev jag och min partikollega Désirée som sitter i utrikesutskottet i DI om vikten av att ekonomin självklart påverkas när ett land ska gå från en totalstyrd ekonomi i en diktatur till demokarti.

Läs artikeln nedan:

I samband med rapporteringen kring de folkliga upproren i arabvärlden har vi kunnat läsa mycket om risker, i synnerhet på affärssidorna. Det tycks finnas risker överallt där människor strävar mot friheten. Ibland skrivs det rent ut om ”risken för folkligt uppror” i ett uppenbart diktatoriskt rike. Börskurserna vänder neråt när diktaturerna vacklar.

Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor’s sänkte kreditbetyget för Bahrain sedan protesterna brutit ut. Uppenbarligen bedöms ett lands långsiktiga betalningsförmåga vara större under diktatorstyre än under demokrati. Samtidigt stiger räntorna på statspapper för de länder som anses riskera uppror. Men finns det saklig grund för denna bedömning? Eller är den snarare förorsakad av just en känsla av att en demokratiseringsprocess är något riskfyllt? 

Upproret i Libyen är ”olyckligt för världsekonomin”, meddelar en Elisabet Kopelman, makrostrateg på S-E Banken. För den som lever sina dagar med världsekonomins utveckling för ögonen ligger det då nära till hands att göra kopplingen att upproret är olyckligt i en absolut mening. 

Vi måste fråga oss på vilka grunder marknadens aktörer gör sina värderingar av utsikterna för investeringar i demokratier respektive diktaturer. Förstår marknaden tyranniets väsen? Marknaden gillar stabila villkor. Så långt är det rationellt. Stabilitet skapar grund för långsiktiga, lönsamma investeringar. Men är diktaturen mer stabil än demokratin? Erfarenheten visar att diktaturens stabilitet alltid är skenbar. Härskarens godtycke kan alltid omintetgöra affärsmöjligheterna. Revolutioner kan leda till konfiskeringar. Korruptionen innebär, även i status quo, att företagsamheten hämmas. Det är i demokratierna som den mest stabila ekonomiska tillväxten sker och där de bästa förutsättningarna för långsiktiga investeringar därmed finns. Den kloke entreprenören och den kloke investeraren, liksom den kloke politikern, ser till vad som är lönsamt på lång sikt. Hur kloka är då marknadens aktörer?

Var social, dela med dig!