Idag skriver jag på Europaportalen om de val som hålls i Europa och i grannländerna och hur de påverkar EU:s framtid. EU brukar inte diskuteras i nationella val, men denna höst blir ett undantag.
Läs artikel här.
Det är många allmänna val som hålls denna höst. Först ut var Nederländerna i förra veckan. Igår Vitryssland och senare i höst Georgien (1/10), Ukraina (november) och Rumänien (december). I flera av dessa val kommer ländernas egna ekonomiska situation men också EU:s ekonomi stå i fokus. Synen på EU ställs nu också på sin spets i flera av länderna.
Det diskuteras sällan EU-frågor i nationella val men denna höst blir även EU en fråga i alla dessa länders parlamentsval på ett eller annat sätt. Det europeiska samarbetet startades för att stärka relationen länderna emellan efter flera år av krig. Oberoende av hur långt vi vill nå i samarbetet mellan de 27 länder som nu ingår i den Europeiska Unionen, ligger stora utmaningar framför oss. Utmaningar som till sin karaktär och sitt innehåll är sådana att de kräver gemensam hantering.
Vad lämnar detta då Europa? Inte bara EMU-länderna utan hela EU påverkas av den skakiga situationen i Europa. Bland svenska företag är euron en realitet då 39 procent av exporten och hälften av importen sker med Euron som valuta. Därför är det viktigt att Sverige är med i diskussionerna om Europas ekonomi.
Flera av länderna som har val under hösten är med i det Östra partnerskapet, som kom till på svensk-polskt initiativ och lanserades vid ett toppmöte i Prag våren 2009. De sex länder som omfattas av partnerskapet utanför EU är Moldavien, Georgien, Armenien, Azerbajdzjan, Ukraina och Vitryssland. Målsättningen är att öka förutsättningarna och drivkrafterna för reformer i partnerländerna för att därmed också kunna få till stånd ett närmare EU-samarbete – ekonomiskt, men också politiskt och genom ökade kontakter mellan människor i länderna. Den i dag väletablerade europeiska grannskapspolitiken ENP (European Neighbourhood Policy) är ett oerhört viktigt redskap i EU:s utrikespolitik.
EU-länderna bör känna ett speciellt ansvar gentemot sina grannländer, både av moraliska och säkerhetspolitiska skäl. Men grannskapspolitiken är inte bara ett alternativ till medlemskap, utan kan i vissa fall – till exempel för länder som Ukraina – vara ett steg på vägen mot ett medlemskap. Ukrainas eventuella EU-närmande är avhängig av landets fortsatta utveckling men på senare år har ett medlemskap verkat allt mer avlägset.
Georgien behöver känna EU:s stöd. Och EU måste hålla tycket uppe mot Vitryssland. Det behövs tydliga krav mot regimen, samtidigt som man gentemot det civila samhället och demokratirörelsen visar stöd och öppenhet genom att ta bort visumkostnaderna för vitryska medborgare.
