Hatbrott

223605_227418020627625_172634566105971_554681_6878960_n
Bilden på vårt tält i Pride-park.

Det händer att media ger en bild och den inte stämmer överens med verkligheten. Vi tycker olika och så kan det vara men jag ogillar starkt när man tillskrivs åsikter som jag inte har. Att Metro gör detta, speciellt när jag är föräldraledig men ändå kommenterar på Twitter. Och de istället för att se detta som ett svar, jag trots att jag inte var i tjänst gav, som något ytterligare att raljera över och säga hur jag röstar blir jag arg på.

Hatbrotten ökar och det ser jag och mitt parti väldigt allvarligt på. Med hatbrott avses hets mot folkgrupp, olaga diskriminering, homo-fobiska brott, våld och hot m.m. mot förtroendevalda samt andra typer av brott där ett motiv varit att kränka en person, en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer på grund av ras, hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet.

Hbt-personer i Sverige riskerar fortfarande diskriminering, trakasserier, hot och våld om de är öppna med sin läggning. Antalet anmälda hatbrott på grund av sexuell läggning har ökat i flera år, enligt polisen kan det bero både att fler hbt-personer anmäler och på att den ökade öppenheten möter en motreaktion av trakasserier och våld.

Det finns ingen brottsrubricering för hatbrott i Sverige, däremot är det en samlande beteckning på brott där det i motivet finns ett tydligt hat mot det som offret i gärningsmannens ögon representerade.

Lagtekniskt finns det en straffskärpningsregel i brottsbalkens kapitel 29, §2 p. 7. som aktualiseras och ger gärningsmannen vid ett hatbrott strängare straff än han hade fått om motivet inte varit hat mot en viss grupp.

I debatten i riksdagen har jag varit tydlig, sa bland annat för några år sedan att om lagen inte fungerar såsom det sägs så måste en förändring till.


Det finns flera viktiga motioner som lagts med är det något som är viktigt i politiken så är det att inte slå in öppna dörrar genom att föregå utredningar och politiska processer.

Jag tänkte ändå belysa några motioner särskilt; när det gäller brott mot utsatta grupper och ökad rättstrygghet för homo- och bisexuella samt transpersoner vill jag lyfta motionen Ju358 som yrkar på en utvidgad hatbrottslagstiftning.

I den diskrimineringslag som trädde i kraft den 1 januari 2009 är en av de nya diskrimineringsgrunderna könsöverskridande identitet eller uttryck, där alla transpersoner, utom transsexuella ingår. Diskriminering av transsexuella behandlas lagtekniskt under diskrimineringsgrunden ”kön”. Kristdemokraterna var pådrivande bakom införandet av den nya diskrimineringsgrunden då vi anser att transpersoner många gånger är utsatta för fördomar och andra människors okunskap på ett sätt som kan föranleda trakasserier och annat missgynnande.

Som framgår av betänkandet har utskottet redan för ett år sedan uttalat förståelse för synpunkterna men uttalat att lagstiftningen torde vara tillämplig på situationer där en person eller grupp av personer kränks på grund av exempelvis transsexualism. Jag ser det som viktigt att alla får ett uttalat stöd och kommer att följa frågan framgent. Skulle det framkomma att en domstol ej gör denna tolkning det vill säga inte skulle inkludera även transexuella kommer jag se till att vi återkommer i frågan och verkar för förändring.”

Var social, dela med dig!