Gjorde idag på förmiddagen gjorde Alliansens rättspolitiskaarbetsgrupp där jag ingår ett intressant studiebesök på Rikskriminalpolisen med fokus på grooming och barnpornografi. Både Rapport http://www.svtplay.se/video/2119853/rapport/17-6-18-00 (4.0,35 in i programmet) och Aktuellt rapporterar om studiebesöket. Det är viktigt att polisen och övriga rättsväsende får rätt verktyg och därför är en dialog med polisen viktig. Jag har skrivit flera gånger om att en utvärdering av groominglagen behövs och att denna lag måste skärpas. Läs min debattartikel på Expressen.
Likaså bör lagstiftningen hänga med i den tekniska utveckligen och därför värt titta på ett nytt brott bör införas – virtuell våldtäkt.
Jag var tydlig till SVT igår
– Det är viktigt att vi går vidare med det här, så att rättsväsendet får rätt redskap och kan utreda den här typen av brottslighet, säger Caroline Szyber (KD).
Den 1 juli 2009 infördes grooming-lagen, som innebär att det blev straffbart att komma överens med barnet om att träffas samt därefter agera konkret för att träffen ska bli av. Sexualbrott mot barn som därefter utförs har varit straffbart sedan tidigare – grooming-lagen går helt enkelt ut på att straffa beteendet att ta kontakt med barn för sexuella syften.
Tanken är att kunna komma åt gärningsmännen i ett tidigare skede.
Tyvärr kan vi se att lagen inte har fått den effekt vi hoppades på. Varje år anmäls omkring 200 fall av grooming, men i en sammanställning visade det sig att endast en person har fällts för endast detta brott. Att antalet fall är betydligt vanligare än vad anmälningarna visar är ingen djärv spekulation. En undersökning som gjordes av BRÅ redan 2007 visar att varannan 15-årig flicka hade utsatts för någon form av sexuell kontakt av en vuxen via Internet.
Brottsförebyggande rådet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en granskning av lagen. Utvärderingen ska innehålla uppgifter om lagens tillämpning, vad som gör att så många ärenden skrivs av och vilka det är som är brottsoffer och misstänka. Det är mycket bra att det sker en sådan utvärdering. Men med tanke på det vi vet bör även tydliga initiativ tas till att faktiskt ändra lagen.
Kristdemokraterna anser att några saker specifikt bör ses över.
Maxstraffet för grooming bör höjas. Det är i dag ett års fängelse, men då grooming är att betrakta som förberedelse till en rad andra brott bör det mer likställas med andra förberedelsebrott. Så har till exempel förberedelse till mord och mord samma straffskala.
I praktiken blir straffet för förberedelse lägre än om gärningen har genomförts, men ger en möjlighet till längre straff och signalerar också brottets mycket allvarliga art. Som exempel kan nämnas barnpornografibrott som kan ge sex år. Det är därför inte rimligt att grooming bara kan ge max ett års fängelse. Med dagens rättspraxis innebär straffskalan för grooming att det i normalfallet bara utdöms böter.
Förberedelser för övergrepp bör dömas hårdare. Poliser som arbetar med denna form av sexualbrott signalerar andra problem med lagen, och dessa behöver vi lagstiftare agera utifrån.
I dag krävs det att barn och gärningsman ska bestämma tid och plats för ett möte, men också att gärningsmannen ska agera aktivt för att mötet verkligen ska bli av. Det finns problem med detta eftersom konversationen mellan barnet och den vuxne i det här skedet flyttas långt från sajter på nätet och i stället sker direkt mellan de berörda.
Detsamma gäller svårigheten att ha koll på om gärningsmannen agerar för att mötet ska ske, till exempel genom att boka en tågbiljett eller boka ett hotellrum. Det är svårt att i detta tidiga skede visa vilka syfte vuxna har.
Jag anser att vi behöver se över kraven så att det blir lättare att visa om en person medvetet vilselett barnet genom att exempelvis ha skapat falska identiteter för att kunna söka kontakt med barnet i sexuellt syfte. Syftet med grooming-lagen måste vara att få tag i gärningsmannen i ett tidigt skede – och därmed förhindra brottet.
Svt, Expressen, SvD
