Skriver med Justitie-Alliansen om ytterligare ett av våra förslag – bidra till uppklarning få lindrat straff.
Vi behöver göra mer för att fler brott ska klaras upp. Därför föreslår alliansregeringen i ett nytt lagförslag att den som medverkar till att den brottslighet som man själv begått klaras upp ska kunna få en viss strafflindring.
Brottsligheten i Sverige sjunker. Färre uppger sig ha utsatts för brott och fler känner sig tryggare. Även förtroendet för rättsväsendets myndigheter går åt rätt håll.
Grov organiserad brottslighet slår fortsatt hårt mot olika delar av landet. Kringresande kriminella ligor och brottslighet som sker i systematisk form, såsom bluffakturor och it-bedrägerier, är andra exempel på nya utmaningar för våra rättsvårdande myndigheter.
För att öka tryggheten och möta utmaningarna har alliansregeringen genomfört historiskt stora satsningar på rättsväsendet. Totalt handlar det om över 11,3 miljarder kronor i resursförstärkningar, varav långt över 5 miljarder till polisen. Vi har tagit initiativ till en nationell mobilisering mot den grova organiserade brottsligheten, som i dag involverar elva olika myndigheter. Det har gett goda resultat i form av indrivna tillgångar, fällande domar och långa fängelsestraff. Vi har även skärpt straffen. Det handlar till exempel om straffen för grova våldsbrott, såsom grov misshandel och grov kvinnofridskränkning. Nyligen lade vi fram förslag om att livstid ska vara normalstraffet för mord.
Men vi behöver göra mer, inte minst för att fler brott ska klaras upp. En viktig faktor handlar om incitamenten för tilltalade att medverka till utredningen av sin egen brottslighet. Därför föreslår alliansregeringen i ett nytt lagförslag att den som medverkar till att den brottslighet som man själv begått klaras upp ska kunna få en viss strafflindring. Förslaget innebär att en tilltalad som lämnat uppgifter som är av väsentlig betydelse för utredningen ska kunna få ett lägre straff än vad som annars skulle bli fallet. Det ger ett tydligt incitament för den tilltalade att bidra till brottets uppklarning. Detta leder i sin tur till mer effektiva utredningar och till snabbare lagföring.
Att medverka till sitt eget brotts uppklarning tyder också på en vilja att ta ansvar för sina handlingar. Detta bör samhället uppmuntra. Motsvarande strafflindringsbestämmelser finns i flera andra nordiska länder. Vi föreslår att den nya regeln ska gälla från den 1 april 2015.
De senaste årens händelser i exempelvis Göteborg och Södertälje understryker nödvändigheten av att fortsätta bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Myndigheternas samarbete är centralt. Därför har vi nyss lagt ett förslag som innebär att de elva myndigheter som i dag samarbetar axel mot axel i kampen mot grov organiserad brottslighet ska ha en plikt att dela information med varandra. I dag gäller som utgångspunkt sekretess mellan dessa myndigheter. För att arbetet ska ge resultat krävs också ett väl utvecklat internationellt samarbete samt att de brottsbekämpande myndigheterna har tillgång till effektiva arbetsmetoder och straffprocessuella tvångsmedel. Här handlar det om möjlighet till ingripande åtgärder, som till exempel buggning, för den allra grövsta brottsligheten. Det handlar också om en möjlighet för polisen att ta del av datalagrade teleuppgifter, som i många fall är avgörande för en brottsutredning.
I grunden handlar dessa förslag om att fler brott ska klaras upp.
Mot alliansen står en splittrad opposition. Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står långt från varandra, också i rättsfrågorna. Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet har motsatt sig förslaget om skärpning av straffen för mord. Vänsterpartiet vill dessutom att dömda till fängelse ska friges efter att enbart hälften av den utdömda strafftiden har avtjänats. Det skulle innebära påtagligt sänka straff för allvarliga brott, som sker inom ramen för grov organiserad brottslighet, exempelvis grov misshandel och grovt rån.
BEATRICE ASK (M)
justitieminister
JOHAN PEHRSON (FP)
ledamot i justitieutskottet
JOHAN LINANDER (C)
ledamot i justitieutskottet
CAROLINE SZYBER (KD)
ledamot i justitieutskottet
