Den var lång dagens budgetdebatt över 4,5 timme. Bra båda statsråden närvarande i vart fall. Anförande nedan, på konsumentdelen längre nedan då jag var tvungen korta anförandet i sista minut. Talade ordet finns exakt i protokoll på riksdagens hemsida där kan också kan se debatten i efterhand.
Herr/fru talman
Bostadssituationen i Sverige har gått från brist till kris. Den positiva trenden vi ser med historiskt högt byggande under de senaste åren håller nu på att vika. Detta samtidigt som Sverige upplever en historiskt hög befolkningsökning och bristen på bostäder redan är akut. Vi har gått från en bostadsbrist till en bokris.
Genom att knyta ihop infrastruktursatsningar med bostadsbyggande såsom Alliansen föreslog i Sverigebygget blir framtidsinvesteringar möjligheter för fler bostäder. Jag är glad att Sverigeförhandlingen som det numera heter fortsätter. Den har fått kommuner att tänka nytt och visar också på vikten av att fortsätta detta viktiga arbete. I det behövs också mer byggbarmark och därför har Kristdemokraterna valt att satsa mer pengar på marksanering än regeringen. Vi vill också att det stora arbetet gällande regelförenklingar fortsätter – det tar för lång tid idag, det är för krångligt att bygga. Stundens allvar ställer också frågor på sin spets – är det rimligt det ska vara så svårt som det varit i Skåne att få ställa upp tält? Svaret är enkelt: nej. Förklaringen till det desto svårare.
Flera utredningar har landat på regeringens bord -Bostadsplaneringskommittén som bostadsministern hade sånt hopp till och jag redan innan sa man inte skulle ha någon övertro på. Riksintresseutredningen – Enligt direktiven skulle man rensa upp i riksintressena. Utredningen föreslår fler….
Strandskyddet skulle bli enklare men blev krångligare då bland annat länsstyrelserna gör olika tolkningar, kommunala särkrav togs bort men kommunerna har dem kvar. I detta läge måste regeringen visa en väg.
Alltför ofta måste arbetstillfällen avböjas på grund av bostadssituationen. Stundens allvar kräver handling.
Miljöpartiet, med ansvar för bostadsfrågorna, har inte presenterat vilka åtgärder de vill genomföra som förändrar bostadsmarknadens förutsättningar.
I en debatt där jag och bostadsministern möttes nyligen gjorde bostadsministern ett nummer av att det nu ska vara ”slutsnackat”. Han vill inte samtala med opposition utan nu är det utskällda subventioner, begränsad andrahandsuthyrning och urvattnande utredningar som gäller.
I en debatt för några månader sa Leif Nysmed från Socialdemokraterna sa ”vi behöver ett annat tonläge”. De stämmer och det är något jag funderat på under året. Ja jag blir irriterad när lite händer, när allt skylls på 8 år av Alliansstyre, som om det inte var bostadsbrist innan det, när jag kallades solstråle i en frågestund istället för att få svar på frågan vad regeringens plan är. Men Leif Nysmed har rätt om tonläge. Jag tänkte inför dagens debatt tillbaka på tiden i opposition, om de debatter jag deltagit i, de möten jag haft. Jag besökte en mindre kommun, min partikollega kunde inte ses och sa kolla med annan ”heltidspolitiker” fanns i princip bara en som kunde ses. Ett socialdemokratiskt kommunalråd. Han var positiv till att någon hört av sig så han kunde ge sina perspektiv. ”För tre år sen hade jag aldrig tagit detta möte men nu är jag glad någon lyssnar. Jag har kommit till den punkten att partifärg inte spelar roll, lösningar behövs”, sa han och jag instämmer helt.
Herr/fru talman
Politik handlar om vilja och att välja.
I detta läge krävs både handling och en vilja till långsiktigt hållbara och förankrade beslut för att nå resultat. Jag vill därför, för Sveriges skull, försöka uppmana regeringen att lyfta dessa frågor och försöka uppnå en bredare förankring för större reformer. Vi behöver kraftfulla politiska reformer. Detta kan inte vänta. Om vi vill undvika integrationsproblem är det ingen lösning att människor ska sitta år efter år i undermåliga flyktingförläggningar.
Utmaningarna är många. Förslagen till lösningar som kommer upp i debatten är också många och skiftande. Det är delar av bostadspolitikens dilemma. Vill vi skapa goda förutsättningar för bostadsbyggande så måste åtgärder sättas in på vitt skilda områden. Det finns ingen quick-fix men vi vet att passivitet, hänsyn till särintressen försvårar läget ytterligare.
Framför oss ligger nu ett antal åtgärder som det politiska systemet i varierande utsträckning har beröringsskräck inför. Det är dags att diskutera hur vi kommande år hanterar bostadssituationen för nyanlända och vidare åtgärder för att underlätta för unga att köpa sin första bostad; bosparande för unga, startlån. Frågor som måste diskuteras är hyressättningssystemet. Vi behöver också titta på för- och nackdelar med att ändra ränteavdrag och reavinstbeskattning för att i framtiden ha beredskap om ändringar krävs för att förbättra bostadssituationen. Men vi behöver överväga olika åtgärder, vilket vi vill diskutera med regeringen. Vid förhandlingar måste naturligtvis alla ingående parter vara beredda att ge och ta, och slänga käpphästar i papperskorgen.
Gemensamt för alla dessa områden är att det krävs långsiktighet och en bred politisk förankring. Blocköverskridande samtal efterfrågas högljutt av flertal berörda intressenter inkl. byggindustrin, hyresgästrepresentanter, bostadsrättsrepresentanter, kommuner med flera.
Kristdemokraterna har inte alla svaren. Men vi är beredda att ta vårt ansvar. För oss är blocköverskridande samtal vägen fram. Fokus bör vara åtgärder för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, en större social dimension på bostadsmarknaden.
Situationen på bostadsmarknaden är så allvarlig att den kräver extraordinära åtgärder. Extraordinära åtgärder kräver bred politisk förankring. Kristdemokraterna är beredda till det. Frågan är om Stefan Löfven leder en samarbetsregering eller inte?
Herr/ fru talman
Civilutskottet är ett spännande men lite spretigt utskott och det speglas lite även i denna debatt. Områdena tangerar varandra en del och med detta försök till tv-övergång går jag över till konsumentpolitik.
Synen på konsumtion och krediter har förändrats under åren och idag lånar svenskarna allt mer. Att hamna i skuldfällan och i värsta fall överskuldsättning är förödande för den enskilde och kostar även stora pengar för samhället. Svenska hushåll är högt skuldsatta, såväl i ett historiskt som i ett internationellt perspektiv.
Målsättningen bör vara det som fungerar bäst för att skapa en återhållsam men tillgänglig lånemarknad. Kristdemokraterna anser att räntetak är värt att överväga.
Evighetsgäldenärer – Den grupp i samhället som lider svårast är de som i årtionden levt under hotet om indrivning av varje krona de kan tjäna utöver existensminimum. De skuldsatta och deras anhöriga lever ett kringskuret liv år efter år. De saknar ofta ork och förmåga att genomföra den totala skuldsanering som skulle vara dem till störst hjälp. Resultatet blir emellertid ofta att de hamnar i en allt mer omöjlig situation, med allt mindre hopp om att någonsin ta sig ur sin situation. För att sätta en gräns på det livstidsstraff som den mest utsatta gruppen i praktiken lever under och öka möjligheten att bli skuldfri på sikt föreslog en utredning att slutlig preskription införs efter drygt 15 år för fordringar som fastställts av Kronofogdemyndigheten eller i domstol. Kristdemokraterna anser att utredningens slutsatser om en slutlig preskriptionstid bör övervägas för lagstiftning. Det är inte lätta frågor men när människors tragiska livsöden säljs från borgenär till borgenär så de till slut knappt vet vem de är skyldiga pengar då måste politiken göra något.
Att starta ett företag innebär att man lämnar trygghetszonen och utsätter sig själv och sin omgivning för risken att misslyckas. Det är något som säkert avhåller många från att förverkliga sin företagsidé. Därför är det en nödvändighet i ett samhälle som bejakar tillväxt och jobbskapande att det finns möjlighet för företagare till skuldsanering.
Det konsumentpolitiska mål som Kristdemokraterna medverkade till under alliansregeringen lyder att konsumenterna har makt och möjlighet att göra aktiva val. Konsumenter ska ha en stark ställning lokalt, nationellt och i EU. Det är också angeläget sanktioner mot lagöverträdelser är effektiva och kännbara. Följaktligen är det angeläget att konsumentvägledning når ut och hålls tillgänglig för att stödja i synnerhet ekonomiskt svaga grupper i planeringen av sin privatekonomi. Vi anser att konsumentpolitikens roll ska vara att bidra till att öka konsumenternas egenmakt genom att möjliggöra aktiva val. Vi ser med oro på att regeringen nu är på väg att återgå till en konsumentpolitik som är mer inriktad på att styra konsumenterna än på konsumentmakt. Det föreslagna målet är ett uttryck för en sådan konsumentpolitik.
För att konsumenten ska ha möjlighet att fatta sina beslut på ett väl underbyggt sätt, stå med makt och möjlighet att göra aktiva val, anser Kristdemokraterna att några områden kan ringas in.
Den första delen av ansvaret innebär att konsumenten skall ha tillgång till information som är korrekt, förståelig och tillräcklig. Konsumenten bör ha tillgång till information som ger konsumenten möjlighet att bedöma kostnader, risk samt andra egenskaper av betydelse. Ett grundläggande krav är att sådan tillgänglig information är korrekt. Typiskt sett torde det vara synnerligen svårt för konsumenten att bedöma huruvida informationen är korrekt eller ej. I statens ansvar torde det ligga i att tillse att den information som lämnas av företagen är korrekt
För det andra skall konsumenten kunna förlita sig på att företagen agerar i enlighet med avtalsvillkoren samt att regelverket efterlevs. Många gånger torde det till och med vara svårt för konsumenterna att avgöra huruvida företagen har agerat i enlighet med avtalsvillkoren och regelverken. I det fall konsumenten ej kan förlita sig på att företagen följer avtalsvillkoren och regelverken torde det vara svårare att fatta de finansiella besluten. Ansvaret torde i första hand ligga hos företagen, men även staten kan ha ett visst ansvar.
Den tredje delen av ansvaret innebär att konsumenterna skall ha tillgång till väl fungerande tvistlösning. I det fall problem uppstår måste konsumenten ha möjlighet att få sin sak prövad på ett tillfredsställande sätt.
Konsumentvägledningen måste nå ut brett men framför allt nå de grupper i samhället vars privatekonomi är mest sårbar.
