Nytt år, ny artikel – Hög tid att ändra avloppslagen i Bohusläningen. Ställde förra året en fråga till statsråden om avlopp och inger har hänt torts att det är fortsatt stora problem. Tidningen Bohusläningen skrev om det.
Vem vill få ett brev hem med en faktura på några hundra tusen kronor i avloppskostnader? LAV, Lagen om allmänna vattentjänster, har kommit att bli den bittra orsaken till att människor i storstädernas kranskommuner tvingas utöka sina banklån alternativt tvingas sälja sitt älskade lantställe eller länge inbodda hus.
Bohuslänningen har uppmärksammat frågan flera gånger och jag ställde av den anledningen också fråga till statsråd Kaplan som överlämnade frågan till Romson. I utredningen som föregick lagen för att genomföra EU:s vattendirektiv fanns utrymme att teknikneutralt nå miljökravet till ett rimligt pris. Det är fullt möjligt att upprätta moderna, slutna system som på ett hållbart sätt respekterar naturens förutsättningar.
Samfällighetsföreningar i berörda bostadsområden skulle kunna dela på kostnaderna och göra upphandlingen till en rimlig kostnadsbild. Något även miljöminister Åsa Romson också bekräftar i ett svar på en statsrådsfråga jag framställde till henne förra året. Tyvärr har dock en rättspraxis utvecklats som lägger allt ansvar i kommunernas händer för att bygga upp kostsamma och energislukande ledningssystem. Åsa Romson anger ingen kännedom eller låtsats inte om denna verklighet i svaret på statsrådsfrågan. Det förekommer också att gatukostnader påförs och dubblerar insatsbeloppet eftersom tunga fordon behöver komma fram för att gräva. Ledningssystemen krävs för att kommunen ska kunna garantera en god standard på dricksvatten och transport till större reningsverk.
Åsa Romson hävdar i svaret till statsrådsfråga att det inte finns något som hindrar en fastighetsägare att ansöka hos kommunen om tillstånd till en egen lösning. Men idag räcker det med att en av de boende i en bebyggelse lyfter behovet av kommunalt vatten och avlopp för att kommunens plikt att börja lägga rör ska träda in. Lagstiftningen behöver förändras så att samfällighetsföreningar själva kan ges i uppgift att lösa sin va-fråga.
Det bör också krävas en majoritet av boende i en samlad bebyggelse för att begära ett kommunalt vatten och avlopp. Det är många barnfamiljer i trånga storstadslägenheter som drömmer om att flytta närmare naturen men fortfarande kunna pendla till jobbet. Vi behöver också se bostadskedjan utlösas när lägenheten frigörs för nästa person. Det är därför kranskommunerna till våra största städer behöver fortsätta växa istället för att som nu, kommunen låter detaljplanen ligga kvar i byrålådan. När inget görs kvarstår också de gamla va-lösningarna Västerhavet vill slippa. Dagens ordning för vatten och avlopp förhindrar drömmen om ett eget hus. Dagens ordning tvingar mångårigt boende att sälja sina fastigheter.
Dagens ordning punkterar också tillväxttakten för expansiva regioner. Därför bör den ändras.
Caroline Szyber (KD) Civilutskottets ordförande riksdagsledamot
