Skriver i Corren med Larry Söder och Anderas Ardenfors om att den sk flyttskatten måste ändras och presenterar vår modell i Corren.
Debatt Förändrade regler kring de så kallade flyttskatterna kan öka rörligheten på bostadsmarknaden, menar debattörerna.
Dagens bostadskris löses inte enbart med nyproduktion. Bostadsmarknaden behöver en ökad rörlighet.
Trots ett relativt sett högt bostadsbyggande, framdrivet inte minst av en aktiv bostadspolitik från alliansregeringens sida, är det uppenbart att bostadsmarknaden fortsatt är dysfunktionell. De så kallade flyttskatterna gör att en del drar sig för att byta bostad vilket leder till sämre rörlighet på bostadsmarknaden. Flyttskatternas utformning försvårar för en fungerande bostadskedja där det går att hitta en bostad för den fas i livet man befinner sig i. Allt för många uppger idag att de bor kvar i för stora hus just på grund av reavinstbeskattningen. Tillsammans med bland annat låga räntor har detta utbudsproblem medfört att bopriserna drivits upp och att hushållens skuldsättning följt efter. Utvecklingen skapar svårigheter för unga och barnfamiljer att få tag i en bostad, vilket också slår mot tillväxten, till exempel när det blir svårare för företag att rekrytera på grund av bostadsbristen.
Vi menar därför att vi behöver ändra reglerna kring flyttskatterna på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt, som inte skapar otrygghet i boendet. Och vi menar att det är möjligt.
Vår bild är att det inte är storleken på skatterna som är problemet, utan tidpunkten när de tas ut.
Därför föreslår vi att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. På så sätt tvingas inte vinsten vid försäljningen fram till beskattning, vilket innebär att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras.
I stället betalas såväl reavinstskatt som uppskovsränta när personen inte längre gör något uppskov. Det sker exempelvis när personen flyttar till hyresrätt, till särskilt boende eller om personen avlider.
För att finansiera den fördyring som det innebär för staten att få in uppskovsränta och större del av reavinstskatten senare än med dagens regelverk, kan räntan för uppskovet höjas något, motsvarande statens kreditkostnad.
Bristande rörlighet försvårar idag nyproduktionen då färre är beredda att sälja sin bostad och på det sättet finansiera en nyproducerad. Arbetsmarknaden påverkas också när arbetskraft tvekar inför att flytta till jobb för att prislappen på en flytt blir så markant. Bostadkedjan måste rassla igång igen. Människor behöver ges utrymme att hitta ett boende som de efterfrågar utan att politiken står i vägen.
Många för fram att flyttskatterna måste sänkas, men detta är dyrt och då förs sänkta ränteavdrag fram som finansiering, vilket skulle drabba inte minst barnfamiljer runt våra storstäder och försvåra bostadsfinansiering. Därför menar vi att vårt förslag är särskilt angeläget: det skulle kunna bidra till ökad rörlighet – och göra det på ett statsfinansiellt neutralt sätt.
Caroline Szyber
riksdagsledamot (KD)
ordförande civilutskottet
Larry Söder
riksdagsledamot (KD)
ledamot i skatteutskottet
Andreas Ardenfors
kommunalråd (KD)
Linköpings kommun
Skriver också med Veronica Kerr i Folkbladet
Skriver med Carl-Johan Schiller på Lidingösidan
I E-kuriren med Larry Söder, lotta Jonsson, Catharina De Geer, Anna Jernemalm.
