Jämställdhet – internationell solidaritet

Idag är det internationella kvinnodagen. I söndags blev jag återigen påmind och berörd av Dokument utifrån om vår tids mest ignorerade krigsbrott och vapenföring – våldtäkt.

Jämställdhet får inte bara handla om ekonomi och föräldraledighet utan också om allas lika värde och verklig valfrihet. Det handlar om att tillerkännas sin rätt till mänsklighet. Att man före epitet som kvinna och man faktiskt är människa. Denna dag att påminna oss om att vi inte lever i en jämställd värld.

ActionAid har en kampanj om att ge världens kvinnor stöd. På deras vägg kan man skicka ett meddelande till kvinnorna i en stark filmen som också finns på hemsidan. Vi måste visa att vi tar ställning för deras rättigheter! Skicka ett solidaritetsbudskap, tillsammans kan vi göra skillnad. Nedan ser ni vad jag skrev:  

Jämställdhet innebär allas lika värde och verklig valfrihet. För mig är det en självklarhet att detta ska gälla alla världen över. Jag vill hjälpa till så att dettta är möjligt för alla er starka kvinnor, så ni ges möjlighet att förverkliga era drömmar och att ni ges de rättigheter ni har rätt till.

Kvinnor diskrimineras i hög grad i utvecklingsländerna då de i genomsnitt arbetar fler timmar om dygnet, får lägre lön, är mindre läs- och skrivkunniga samt har ett lägre energiintag i förhållande till sin kroppsvikt i jämförelse med männen. Då det oftast är flickorna som prioriteras bort när föräldrarna ska bekosta barnens utbildning, tenderar de att istället bli kvar i tungt jordbruksarbete. Bistånd ska också stärka demokratiska strukturer. Kvinnorna, som ofta befinner sig längst ned i samhällets hierarki, utgör hälften av den totala befolkningen. De måste få vetskap om sina rättigheter och ges möjligheter att ta del i den demokratiska processen. I de länder där demokratin är bristfällig kan dessa kvinnor inneha en central funktion i arbetet att införa och stärka demokratin. För att biståndet skall verka rättvist för både kvinnor och män behövs därför ett genderperspektiv och kunskap om hur hårt orättvisor drabbar kvinnor i många utvecklingsländer. 

Kvinnor hamnar i en speciellt utsatt situation vid krig och konflikter. Ofta är det männen som deltar i konflikten medan kvinnor bär huvudansvaret för hemmet, de närmaste och familjemedlemmarnas överlevnad. Fred, jämställdhet och utveckling är begrepp som hänger samman och som är beroende av varandra. Kvinnor måste därför involveras i ett lands fredsprocess för att långsiktig fred och säkerhet skall kunna upprättas. Hållbar fred kan inte skapas utan att kvinnors behov, prioriteringar och strategier för konfliktlösning tillvaratas i fredsförhandlingar. Det är också oerhört viktigt att allt konfliktförebyggande arbete innehåller ett tydligt jämställdhetsperspektiv.

Men trots de framsteg som har gjorts de senaste decennierna, lever fortfarande miljontals flickor och kvinnor världen över i en vardag full av diskriminering, fattigdom och brist på inflytande.
Vi bär ett ansvar för utvecklingen i andra länder. Trots svenska framsteg kan vi inte luta oss tillbaka, mycket återstår innan vi når det jämställda samhället. I Nordafrika är många kvinnor analfabeter och att mödradödligheten är hög. Få kvinnor yrkesarbetar och de har inte samma möjligheter som män att engagera sig politiskt. I Saudiarabien är kvinnor förbjudna att köra bil och världen över drabbas flickor och kvinnor oproportionellt hårt av hiv/aids.

Kvinnor som inte ges rätten att äga mark, vara med vid beslut och använda jordens resurser saknar ofta också andra rättigheter i andra aspekter av det egna livet. Möjligheten att inte kunna bestämma över sin egen kropp och möjliga graviditeter, över sin civila status, utbildning eller möjligheten att förvärvsarbeta gör kvinnor mer sårbara vid plötsliga miljöförändringar. Tidiga giftermål, många graviditeter, kvinnlig omskärelse tillsammans med icke adekvat läkarvård, dåliga transportmöjligheter, förorenat vatten etc. bidrar exempelvis till en fortsatt hög mödra- och barndödlighet i utvecklingsländerna. Det är därför viktigt att på olika sätt stärka kvinnors ställning i samhället och att lyfta sexuell- och reproduktiv hälsa i biståndsarbetet. Också vid kvinnors migration till städerna är det kvinnorna i sin underordnade samhällsroll som är de mest sårbara för ekonomisk och sexuellt utnyttjande, misshandel, våld och människohandel.

Därför behövs ett genderperspektiv på biståndet för att det skall verka rättvist för både kvinnor och män. I många utvecklingsländer diskrimineras ännu kvinnorna i det att  de i genomsnitt arbetar fler timmar om dygnet, får lägre lön, är mindre läs- och skrivkunniga samt har ett lägre kaloriintag i förhållande till sin kroppsvikt i jämförelse med männen. Då det oftast är flickorna som prioriteras bort när föräldrarna skall bekosta barnens utbildning, tenderar de att istället bli kvar i tungt jordbruksarbete. De utför nära 70 procent av allt arbete på jorden, men äger samtidigt mindre än en procent av allting som går att äga.

Att ha ett genderperspektiv på biståndet är viktigt också i fråga om demokratin. Kvinnorna som ofta befinner sig längst ned i samhällets hierarki, utgör en stor del av den totala befolkningen och måste få vetskap om sina rättigheter och ges möjligheter att ta del i den demokratiska processen. I de länder där demokratin är bristfällig kan dessa kvinnor inneha en central funktion i arbetet att införa och stärka demokratin.

Vi lever definitivt inte i en jämställd värld. Inte heller i ett jämställt land. Lösningen stavas att göra något åt verkliga hinder. Att jobba globalt för kvinnors rättigheter till hälsa, utbildning och demokrati. Att jobba här för att få bort löneskillnader och att ändra attityder.

Var social, dela med dig!
,